Annons

Annons

Kärt bakverk har temligen många namn

Semlorna, eller vad man nu än vill kalla dem, älskas förbehållslöst av många svenskar, däribland Adolf Fredrik och Ture Sventon.

semlor

Det är tid för fettisdagen och för många svenskar är det synonymt med att äta en semla. Eller fastlagsbulle, fettisdagsbulle och hetvägg. För att nämna ett par av de vanligaste namnen för den traditionsbundna bullen.

Annons

För att vara ett föga finessrikt bakverk engagerar det sina konnässörer bortom alla rimliga proportioner, inte minst med tanke på de senaste årens alla nya varianter med fjolårets semmelwrap som tydligaste exempel.

Gilla Allakorsord på Facebook

Historien lär oss att vi troligen har tyskarna eller danskarna att tacka för semlorna. Under 1600-talet plockade vi upp seden att äta fettstint och gott inför fastan. Det gjordes under fastlagen, alltså dagarna precis före fastan, med fastlagsbullar som serverades i en skål med mjölk. Hetvägg var med andra ord en tidig serveringsvariant av det vi kallar semlor i dag, och ordet lånade vi in från tyskans heisse wecken (varma kilar) efter den spetsigare formen på bullarna.

Mandelmassan fanns med tidigt i bullen, men grädden lades till först under mellankrigstiden. Och det är troligen också under den perioden som semla börjar användas främst som benämning på en fettisdagsbulle. Tidigare var semla namnet på ett avlångt bröd av siktat vetemjöl, efter latinets simila (det finaste mjölet).

I Åke Holmbergs böcker om privatdetektiven Ture Sventon från 1940- och 50-talen har vi fått lära oss att Sventon, med sina svårigheter att säga bokstaven s, behöver en temla då och då för att sköta sitt jobb ordentligt, och då gärna från Rotas konditori som bakar läckerheterna året om. Det gör konditorierna i regel ännu inte, även om det kan kännas så ibland. Att semla nästan helt har tagit över som namn på bullen, förutom i södra Sverige, har sannolikt att göra med att bagerierna började marknadsföra bullarna med ett mindre tidsbestämt namn för att kunna sälja den under en längre period.

Det hinner med andra ord bli ett antal semlor per person under ett år. Men få går väl ändå samma öde till mötes som kung Adolf Fredrik. Enligt vittnet greve Johan Gabriel Oxenstierna dog Adolf Fredrik efter att ha satt i sig inte mindre än 14 portioner hetvägg. Nu hade han visserligen också hunnit med att inmundiga både surkål, hummer och kaviar också, men det kan ändå vara ett riktmärke att förhålla sig till denna fettisdag. Vare sig det gäller hetvägg, semlor eller fastlagsbullar.

Klicka här om du vill lösa vårt semmelwebbkryss.

Klicka här om du vill lösa vårt semmelkrypto.

Läs också

(192)
(0)

Kommentera
Krysslösaren



Öppettider på Kundservice

Välkommen att ringa oss

Vardagar kl 8-20
Helger kl 10-16
042-444 30 36

Har du frågor om din prenumeration?

Hitta svar på dina frågor här
Annons

PÅ TAL OM KRYSS

Annons

Laddar